.

tonåren.

jag tycker inte om drogerna men drogerna tycker om mig jag lever i en värld där man blir gråtfärdig över några gram, jag är fast i en dröm, en syn en illution av hur jag önska att det var.
Jag vill inte leva såhär skada mig för att leva sitta uppe var natt och veta om att jag är hopplös ge mig bara cyanid iställer för anfetamin nästa gång, jag leker med rakblanden det gör ont och det blir bara värre folk ser nog inte räddslan den som jag inte vill visa den som jag gör mitt bästa för att dölja den som jag önska inte fanns. Äckliga jävla skit jag vill ju inte mer varför förstår ingen det varför förstår ingen att jag inte orkar mer? Jag kan inte leva såhär jag vill men kan inte jag lever i ett tätt tätt mörker det är så svårt att vara stark men jag ska klara det jag ska överleva för det är du värld du förtjänar inte min död jag vill inte skada dig jag vill inte se dig ledsen jag vill se dig lycklig.
Det är helt sjukt hur mycket tonåren kan skada en men det är väll för att förberada en men jag tror att allt kommer kännas 100 gågner värre när man bli äldre bara lättare att hantera.

•